Gå till innehållet

Granskning av skolans trafikmiljö och skolvägars säkerhet

Granskningen av säkerheten är en bra grund för planeringen av skolans trafikundervisning. Med hjälp av granskningen kan trafikundervisningens innehåll kopplas till elevernas dagliga rörelsemiljö. Genom att kartlägga farliga platser och problemområden längs skolvägen får man samtidigt konkreta förslag på hur man kan förbättra trafiksäkerheten på skolans gårdsområde och i skolans närmiljö.

Målsättning
  • Granskningen av trafikmiljöns säkerhet hjälper till att fokusera undervisningen på väsentliga frågor som är centrala för elevernas egen rörelsemiljö.
  • Upptäckta brister eller farliga platser kan också rapporteras till de ansvariga för miljön för att åtgärdas.
Detta behövs
  • Säkerhetsgranskningen kan genomföras med hjälp av formulär som finns som bilaga eller elektroniskt, till exempel med Google MyMaps-tjänsten. Syftet med granskningen är att stödja undervisningen.

Instruktioner och tips för genomförandet

Välj genomförandemetod beroende på elevernas ålder. I de lägre årskurserna är det bra att göra kartläggningen i samarbete med vårdnadshavarna. Från och med tredje klass kan man utnyttja elevernas utvecklande färdigheter i att analysera problem och dra slutsatser.

Granskningen av skolvägens säkerhet kan också delvis göras som hemläxa, där barnen fyller i formuläret tillsammans med vårdnadshavaren.

En karta kan användas som hjälp vid säkerhetsgranskningen. Det är lätt att rita skolvägen på kartan och markera problematiska platser. Kartan kan också användas för att sammanställa en översikt för skolan eller klassen. Problemområden markeras och för de största problemområdena inkluderas både motiveringar för platsens farlighet och förslag på åtgärder för att åtgärda problemet.

Skolvägar och skolans närmiljö kan promeneras tillsammans med klassen eller i små grupper för att bekanta sig med säker rörelse i verkliga miljöer.

Trafikregler kan läras ut med hjälp av de bekanta platser som identifierats i kartläggningen. Säkra beteendemönster fastnar bäst i elevernas minne genom konkreta handlingsmodeller och instruktioner.

Eleverna kan själva filma eller fotografera platser som de upplever som farliga för vidare arbete. Dessa kan till exempel användas för att göra presentationer, teckningar eller affischer för skolans väggar som grupparbeten av elever som bor i samma område. Fokus bör ligga på att hitta lösningar på de aktuella problemområdena och situationerna, så att både miljölösningar och trafikanternas eget beteende på dessa platser beaktas. Dessa arbeten kan presenteras till exempel på ett föräldramöte.

Genomgång och fortsatta åtgärder

Det är bra att informera vårdnadshavarna om säkerhetsgranskningen av skolans gård och närmiljö samt skolvägarna. Upptäckta problemområden kan tas upp till diskussion på föräldramöten eller genom att skicka ett separat meddelande till vårdnadshavarna, till exempel via Wilma. Barnens säkra rörelse är viktig för vårdnadshavarna, så även föräldraföreningar kan hjälpa till att lyfta fram säkerhetsfrågor. Även lokala medier kan vara intresserade av skolans arbete och säkerhetsfrågor i närmiljön.

Säkerhetsgranskning av skolans gård och närmiljö

Granskningen av närmiljön hjälper till att gå igenom frågor som påverkar elevernas rörelsesäkerhet på skolans område. Med hjälp av granskningen undersöks bland annat:

  • Hur är trafikarrangemangen på skolans gårdsområde?
  • Hur är trafikarrangemangen i skolans närmiljö?
  • Hur kommuniceras trafikarrangemangen på skolans gårdsområde?

Med hjälp av en checklista är det lätt att bedöma vilka faktorer som fungerar bra på den egna skolan och var det finns utvecklingsbehov. När problemområdena är kända, kommer man överens om åtgärder för att åtgärda dem. Formuläret och de frågor som det tar upp kan användas som stöd för planeringen av verksamheten, till exempel på lärarmöten, i skolans styrelser eller på föräldramöten.

Säkerhetsgranskning av skolvägar

Vid säkerhetsgranskningen av skolvägar är elevernas och vårdnadshavarnas perspektiv viktigt. När eleverna inkluderas i kartläggningen får man reda på vilka vägar de använder och vilka platser de upplever som besvärliga. Barnen är experter på sin egen rörelse. De använder ofta vägar som vuxna inte känner till och trafikmiljön ser annorlunda ut för barn än för vuxna.

  • Vilka handlingsinstruktioner skulle eleverna ge sig själva för farliga platser?
  • Hur tar sig eleverna till skolan?
  • Vilka platser på skolvägen upplever eleverna/vårdnadshavarna som besvärliga eller farliga?
  • Vilka förbättringsförslag har eleverna själva/vårdnadshavarna för de platser de upplever som farliga?