Bildäck

Vinterdäck

Reglerna för när man ska använda vinterdäck ändrades den 1 juni 2020. Vinterdäck ska användas under november, december, januari, februari och mars om vädret eller väglaget kräver det. Under tiden då vinterdäck krävs ska slitbanans huvudspår vara minst 3 mm djupa.

Vinterdäck kan vara antingen dubbade eller utan dubbar. Vinterdäck avsedda att användas utan dubbar kallas ofta också friktionsdäck. Friktionsdäck är avsedda för nordiska förhållanden och Centraleuropa. Om du har skaffat en bil från utlandet ska du innan det blir halt se till att bilen har friktionsdäck avsedda för Norden

Vid snöigt och lerigt väglag påverkas däckgreppet i första hand av mönstringen och friktionsegenskaperna. På våt slät is är däckgreppet som sämst. Då är däckgreppet bättre med dubbar eller andra halkskydd (t.ex. kedjor).

När man använder dubbdäck för person- eller paketbilar ska alla däck ha dubbar och skillnaden mellan antalet dubbar får inte överstiga 25 % mellan de olika däcken. Avvikelsen får dock vara större än så om antalet dubbar på varje däck är minst 75 % av antalet dubbar på ett nytt motsvarande däck.

Förutom person- och paketbilar gäller kravet på användning av vinterdäck också bl.a. släpvagnar med en klassificeringsmassa på över 750 kg (kategori O2), det vill säga till exempel i allmänhet husvagnar eller trailrar. Om dragbilen har dubbdäck ska släpvagnen åtminstone ha vinterdäck, men de behöver inte vara dubbdäck. På motsvarande sätt, om en släpvagn har dubbdäck, behöver dragbilen inte ha dubbdäck, utan i stället kan man också använda dubbfria vinterdäck. Det finns alltså inget vinterdäckstvång för lätta släpvagnar, men vinterdäck rekommenderas starkt vid halka.

Kravet på användning av vinterdäck gäller också mopedbilar och andra lätta fyrhjulingar samt mopeder och motorcyklar. Som vinterdäck för mopeder och motorcyklar anses ett grovmönstrat däck som lämpar sig för vinterbruk.

Användningstid för vinterdäck

Vinterdäck ska användas under tiden 1.11–31.3 om vädret eller väglaget kräver det. Dubbdäck får användas från början av november till slutet av mars. Även efter detta får vinterdäck användas om väderleksförhållandena eller väglaget kräver det.

Mellan november och mars får sommardäck användas om det inte förekommer halka eller risk för halka på vägnätet, även med beaktande av mindre vägar. I enskilda fall fastställer trafikövervakaren om förhållandena är sådana att vinterdäck ska användas. Fordonets förare ansvarar för att bilen har vinterdäck under vinterförhållanden.

Märkning av vinterdäck

Vinterdäck är märkta med M+S, M.S eller M&S (bokstäverna M och S kommer från Mud och Snow). Om vinterdäcken också är märkta med 3PMSF (3PeakMountainSnowFlake), dvs. den s.k. ”bergsmärkningen”, är däcket typgodkänt som vinterdäck avsett för krävande vinterförhållanden och uppfyller kraven på grepp på snö enligt standard.

Från och med 1.12.2024 räcker inte längre enbart märkningen M+S för vinterdäck. Då ska vinterdäck vara typgodkända för krävande vinterförhållanden, dvs. den ska ha den ovan nämnda ”bergsmärkningen”, eller så ska vinterdäcken vara dubbade. Även däck som är avsedda för terrängbruk och försedda med POR-märkning betraktas som vinterdäck. Ett däck med endast märkningen M+S godkänns som vinterdäck för en släpvagn i kategori O2 fram till 30.11.2029.

Sommardäck

Slitbanans huvudspår på bilens sommardäck ska vara minst 1,6 millimeter djupa.

Sidan av däcket är märkt med ”TWI” på de ställen där slitbanans spår har en s.k. slitagevarnare. När slitbanan har slitits ner till slitagevarnarens nivå, är däcket slitet och uppfyller inte längre det lagstadgade kravet på 1,6 mm. Redan innan dess har däckgreppet blivit märkbart sämre, och särskilt vid regn ökar detta risken för vattenplaning.

Nya sommardäck har typiskt en slitbana på cirka 8 mm. När mer än hälften av det har slitits ner försämras däckgreppet vid regnigt före och kan bli en riskfaktor.

Dubbfria vinterdäck får också användas när den tillåtna användningstiden för dubbdäck redan är över eller ännu inte har börjat. Slitna friktionsdäck har ofta relativt dåliga köregenskaper särskilt vid vått väglag och är inte planerade för sommarförhållanden.

Slitna däck ökar risken för vattenplaning

Däckens prestanda på våt, snöig eller isig vägyta försämras betydligt redan innan däcken slitits ner till minimikravet i lagen, på sommardäck 1,6 mm och på vinterdäck 3,0 mm. I synnerhet vatten som samlas i vägspåren vid regn eller vatten som bildas av smältande eller saltad snö utgör en utmaning för däckens förmåga att bevara det däckgrepp som krävs för att hållas på vägen.

Vatten- eller slaskplaning innebär att däcket inte tillräckligt snabbt kan tränga undan vatten- eller slaskskiktet på vägytan. Vid vattenplaning stiger däcket ovanpå vattenmadrassen och vattnet fungerar som smörjmedel mellan däcket och vägytan. Då försvinner kontakten mellan däcket och vägytan helt och hållet och däcket överför inte längre styr- eller bromskraft för att ändra riktning eller hastighet.

Vid vattenplaning kan även en liten samtidig kraft från sidan leda till att bilen börjar sladda.

Om du känner att bilens framhjul stiger i vattenplaning, håll ratten rak och lyft foten från gaspedalen. Om du vrider på ratten för mycket under vattenplaning kan det leda till en kraftig och plötslig ändring av bilens riktning. Håll dig lugn och undvik plötsliga styrrörelser. Sänk körhastigheten så att du inte hamnar i en vattenplaning igen. 

Körhastigheten, men också däcken, deras modell, bredd och slitage, är avgörande för om det uppstår vatten- eller slaskplaning. Att sänka hastigheten är det säkraste sättet att undvika att hamna i vattenplaning. För att undvika vattenplaning bör du köra 20–30 km/h långsammare med däck som är i dåligt skick jämfört med däck i gott skick. Undvik också att köra i vägspåren, eftersom vattnet samlas mest just i spåren. Slitna däck på våta, snöiga eller isiga vägar förlänger också avsevärt bromssträckorna och gör det svårare att kontrollera fordonet vid kurvkörning.

Bilens körförmåga är som bäst när alla däck har ungefär samma grepp. För att bildäcken ska slitas jämnt och hålla ungefär samma grepp kan man vid däckbyte flytta runt däcken så att de som använts bak på bilen flyttas fram, och tvärtom. Men om man vid däckbyte upptäcker att däcken har slitits så att de är klart olika men fortfarande är användbara finns det skäl att använda de bättre däcken på bakaxeln. Bättre grepp bakifrån minskar risken för sladd och det är säkrare att ta emot en eventuell kollision framifrån än från sidled. Rotationsriktningen får dock inte ändras eftersom däcken i allmänhet är konstruerade enligt rotationsriktningen. Ett tecken på detta är en pil på sidan av däcket som anger rotationsriktningen. Om man till exempel byter position på fram- och bakdäcken, ska man behålla däcken på bilens högra sida så att de är kvar på den högra sidan och däcken på den vänstra sidan är kvar på den vänstra. Om däcken slitits mer på insidan eller utsidan eller spåren blivit tandade är det sannolikt att det finns behov av justering i bilens plogningsvinklar. Då måste en sakkunnig vid en serviceverkstad göra en fyrhjulsinriktning på bilen.

Kontrollera sommardäck åtminstone på hösten och vinterdäck under sportlovet

I Finland byter de flesta bilister till sommardäck på våren och till vinterdäck när vintern närmar sig. Det är naturligt att samtidigt kontrollera i vilket skick däcken är: är de säkra att köra med och hålls de i det skick som krävs under hela den kommande däckperioden?

I synnerhet på våren i början av sommardäcksperioden slits däcken snabbare när vägytorna är grövre på grund av vinterns dubbdäcksslitage. På samma sätt ökar eventuella värmeböljor slitaget på däcken något under sommaren. Det är också skäl att kontrollera däckens slitbana under däckperioden. Till exempel när det börjar regna mycket på hösten är det bra att själv kontrollera sina däck. 

På motsvarande sätt är det skäl att senast under sportlovet kontrollera däckens skick om det har samlats rikligt med kilometer på torr asfalt. När våren närmar sig finns det ännu en risk för att vintern slår till igen, och till exempel har många svåra kedjekrockar inträffat just under senvintern eller strax före våren då man överraskats av ett snöoväder som kommit sent för årstiden.

Däcktryck

Däcktrycket har stor betydelse för säkerheten, ekonomin och miljön.

Vid körning med däck med otillräckligt tryck

• blir det svårare att hantera bilen i extrema situationer,
• kan bilen börja dra åt ena hållet och däcket kan gå sönder,
• ökar bränsleförbrukningen med 3–6 procent,
• förkortas däckets livslängd med 25–50 procent.

Däcktrycket bör kontrolleras minst en gång i månaden enligt rekommendationerna från däcktillverkaren eller fordonstillverkaren. Däcktrycket som rekommenderas för fordonet finns i bilens manual och ofta också på en annan plats som är lättare att kontrollera, såsom på locket till tankens påfyllningsöppning eller på förarens dörr eller dess stolpe. Däcktrycksrekommendationen beror i allmänhet också på hur tungt bilen är lastad. Däckens tryck ska kontrolleras om lasten eller antalet personer tydligt avviker från det normala.

I allmänhet bibehålls trycket i däcken bra. Temperaturväxlingarna påverkar trycket i viss mån. Om trycket sjunker gradvis i ett däck, och inte i de andra, innebär det i allmänhet också ett tydligt fel. Då kan det till exempel finnas en spik eller skruv i däcket. Till en början kan läckaget vara så litet att det endast syns som ett långsamt sjunkande tryck. Det är alltid skäl att kontrollera den egentliga orsaken till att trycket sjunker, så att däcket inte töms helt mitt under en resa.

De nyare bilarna har alla också ett system för uppföljning av däcktryck. En del av bilarna lär sig olika däckserier och deras rätta tryck automatiskt, men i vissa bilar måste däckserierna och deras tryck ställas in för hand efter däckbytet. Förutom det här är en tänd varningslampa ett tecken på att trycket minskat i något däck och då ska orsaken omedelbart kontrolleras.

Att skaffa nya däck och deras märkning

De däck som slitits av användning bör bytas ut mot nya redan klart före ”lagens minimigräns”. Oavsett om det handlar om sommar- eller vinterdäck är valmöjligheterna stora och ofta också något förvirrande. Många biltidningar publicerar på våren och hösten aktuella däcktest som kan användas som en informationskälla. Dessutom erbjuder däckproffs inom branschen sin expertis vid köp.

Person- och paketbilar ska ha däck med samma dimensioner, konstruktion och egenskaper på samma axel. Om man på grund av att ett däck gått sönder är tvungen att använda reservdäck, får detta dock avvika från andra däck under den tillfälliga användningen. Reservdäck är ofta lätta specialdäck med begränsad tillåten maxhastighet och får inte användas för annat än tillfälligt bruk. Många nya bilar har ersatt reservdäck med en däckreparationssats för att spara utrymme och vikt. Punkteringssatser fungerar också bra vid mindre däckskador. Sista förbrukningsdagen har angetts i punkteringssatsen och satsens påfyllningsflaska måste förnyas med jämna mellanrum, vanligtvis några år.

Den första avgörande faktorn när man skaffar nya däck är däckstorleken. Typgodkända däckstorlekar har registrerats i bilens registreringsuppgifter. Om registreringsbeviset inte är tillgängligt kan bilens registreringsuppgifter kontrolleras utifrån registreringsnumret i Transport- och kommunikationsverkets webbtjänst ”Transportärenden i tjänsten Mina ärenden”.

De nya däcken skall vara försedda med EU:s energieffektivitetsmärkning, den så kallade ”kylskåpsetiketten”. På etiketten klassificeras däckets egenskaper, som rullmotstånd som påverkar bränsleförbrukningen, väggrepp på våt vägyta som påverkar säkerheten, buller från däck utanför bilen vid förbipassering samt från och med 1.5.2021 även märkning för is- och snögrepp. Is- och snögreppsmärkningen läggs till alla dubbfria vinterdäck som är avsedda för de nordliga förhållandena. De nya märkningarna förbättrar jämförbarheten mellan olika däckmodeller och underlättar köp på nätet. Den nya förordningen gäller inte dubbdäck.

Från och med 1.5.2021 har klassifikationen för väggrepp på våt vägyta angetts med bokstäverna A till E, den högsta nivån A och den sämsta kategorin E. Kategorierna D och G är inte längre i bruk. Klassificeringen grundar sig på ett test som mäter bromssträckan på våt asfalt vid 80 km/h. Om man ställer fordon med däck från de olika klasserna bredvid varandra är skillnaden för bromssträckan 3–6 meter, dvs. ungefär lika stor som bilens mått.

EU:s energieffektivitetsmärkning gör det lättare att jämföra däck.

På sidan av däcket finns följande markeringar:

• tillverkarens namn eller varumärke
• storlek och typ, t.ex. 185/65 R 14 88 Q: (bredd 185 mm, profilförhållande: höjd 65 % av bredden, R ”Radial” (radialdäck), 14-tums fälgstorlek, bärighetsklass 88, hastighetsbeteckning Q)
• tubeless, utan innerring
• TWI, slitvarnarens placering
• Vinterdäck, M eller MS
• ”Bergsmärkningen”, dvs. 3PMSF, om vinterdäcket uppfyller kraven för snögreppstestet
• tillverkningskod vecka/år t.ex. 2520 (vecka 25 år 2020)
• Dessutom ska däcken vara av godkänd typ e-, E- eller DOT-modell eller ha texterna ’Pinnoitettu – Regummerad.’

Vinterdäck för lastbilar och bussar

För lastbilar och bussar ska man mellan den 1 november och den 31 mars, om vädret eller väglaget så kräver, på drivaxlar använda vinterdäck vars slitbanedjup är minst 5,0 millimeter. Kravet gäller inte styrande drivaxlar. På lastbilars och bussars övriga axlar samt på släpvagnar till dessa fordon ska man under nämnda tid använda däck vars slitbanedjup på huvudspåren är minst 3,0 millimeter.