Identiteten påverkar beteendet även i trafiken
Människor rör sig på olika sätt i trafiken. Rollen i trafiken kan vara likgiltig, men den också bli en identitet där man känner en stark tillhörighet till en viss grupp av trafikanter. Identiteten påverkar också i vilket ljus vi ser trafikanter som hör till andra grupper. Undersökningen om vägtrafikens identitet publicerades i serien Trafikskyddets utredningar.
Sociala identiteters inverkan på beteendet har undersökts mycket. Undersökningen av hur trafikantrollerna som man tillägnat sig påverkar beteendet är dock bristfällig. I en ny undersökning som granskar forskarna Igor Radun och Jenni Radun finländarnas trafikantidentiteter och relationerna mellan dem med hjälp av två exempelgrupper.
”Var och en av oss är nästan dagligen en del av trafiken i någon roll. Vi var intresserade av frågan om när rollen i trafiken blir en identitet och hur den påverkar beteendet i trafiken”, sammanfattar Igor Radun, ansvarig forskare i undersökningen.
Trots färdsättet är människan alltid i centrum av trafiken
Undersökningen baserade sig på enkätmaterial som samlades in våren 2021 från ett representativt urval (N=1018) 15-åringar och äldre finländare. Enligt resultaten är de vanligaste trafikantidentiteterna i Finland för närvarande: personbilsförare (60,7 %), fotgängare (55,8 %), personbilspassagerare (31,3 %), cyklister (30,6 %) och kollektivtrafikanvändare (24,1 %).
Undersökningen fokuserade särskilt på motorfordonsförare och cyklister. Respondenterna klassificerades i huvudsakligen motorfordonsförare (45,3%), huvudsakligen cyklister (11,4%), bägge två (19,2%) eller ingendera (24%). Efter klassificeringen bedömdes vilken inverkan trafikantidentitet har på typiska uppfattningar om cyklister och bilister, andra trafikanters irritation samt synpunkter på trafiksäkerhet och trafikpolitik.
”Resultaten visar att medlemmarna i samma trafikantgrupp ofta ses i mildare ljus än medlemmarna i olika grupper. Trafikantidentiteten kan också påverka beteendet i trafiken både vad gäller observationer och konflikter”, konstaterar Radun.
Resultaten visar att cyklister bedömer andra cyklister mer gynnsamt än motorfordonsförare. Alla fyra identitetsgrupper bedömde att kännedomen om trafikreglerna hos typiska cyklister var sämre än hos typiska bilister. Motorfordonsförare blev mer irriterade av andra bilister och cyklister än de andra grupperna.
”I påståendena om trafikpolitik och trafiksäkerhet låg cyklisternas och bilisternas åsikter oftast längst från varandra. Detta tyder på att trafikantidentitet också påverkar våra åsikter om trafiken och dess idealtillstånd”, säger Radun och fortsätter:
”Även om en del av oss har en stark trafikantidentitet är det viktigt att motsättningarna mellan trafikantgrupperna inte underblåses. Hur vi talar om transporter bidrar till detta. Såväl tjänstemännen, medierna, forskarna som intresseorganisationerna bör i sina budskap fästa uppmärksamhet vid att de inte ökar eventuella fördomar och stereotyper som uppstår ur olika väganvändargrupper – och därmed också eventuella konflikter. Även i trafiken måste man komma ihåg att det är människor som rör sig där, inte identiteter eller vissa väganvändarroller”, betonar Radun.
Mer information
docent i trafikpsykologi Igor Radun, tfn 050 553 8599 (kontakt på finska eller engelska), [email protected]
planerare Jyrki Kaistinen, Trafikskyddet, tfn 020 7282 345, [email protected]
Undersökningsmaterialet samlades in som en del av försäkringsbolaget LokalTapiolas enkät Arjen katsaus. Undersökningen är en del av det femåriga forskningsprojektet av Igor Radun, docent i trafikpsykologi. Projektet har fått ekonomiskt stöd från flera organisationer och stiftelser. Undersökningen genomfördes av: Igor Radun, docent i trafikpsykologi, Helsingfors universitet och Jenni Radun, forskare i miljöpsykologi, Åbo yrkeshögskola.
