Inte ens övergångsställen gör att bilisterna lättar på gasen
Trafikskyddet undersökte bilisternas hastigheter på övergångsställen i närheten av skolor i områden med hastighetsbegränsningar på 30 km/h i maj. Resultaten är dystra. Fler än fem av sex förare körde för fort när de kom till övergångsstället. Var fjärde körde mera än 11 km/h över hastighetsbegränsningen. Trafikskyddet efterlyser en uppryckningskampanj bakom ratten: varje förare bör ta skolstarten som en väckarklocka för att granska sitt eget beteende i trafiken.
Ett effektivt sätt att öka säkerheten på övergångsställena är att sänka hastigheterna före dem. Det minskar olyckor och lindrar följderna av kollisioner.
”Det är hastigheten som avgör hur allvarliga följder det blir av olyckor på övergångsställen. På det ställe där en förare som kört 30 km/h efter reaktionstiden på en sekund har kunnat stanna sin bil genom att bromsa, har en förare som kört 40 km/h ännu en hastighet på långt över 30. Skillnaden är avgörande med tanke på fotgängarens säkerhet”, förklarar Trafikskyddets planerare Toni Vuoristo.
Kommunerna och städerna har också sänkt hastigheterna på sina gator. En granskning som grundar sig på Digiroad-materialet visar att hastighetsbegränsningen för nästan 28 procent av kommunernas vägnät är högst 30 km/h. För att de sänkta hastighetsbegränsningarna ska fungera krävs det att begränsningarna också följs. Trafikskyddets uppföljningar som gjordes i fem städer under vårterminen visar att största delen av de finländska förarna inte bryr sig om att följa hastighetsbegränsningarna ens på vägar i närheten av skolor.
”Det går inte att försköna resultatet på något sätt. Den finns ingen grund för att en enskild förare får köra fortare än andra. När föraren kör för fort fattar hen ett medvetet beslut om att bryta mot de gemensamma reglerna och i synnerhet öka andras, i detta fall barnens, otrygghet”, sammanfattar Vuoristo.
En trygg skolväg ökar antalet barn som går och cyklar
Trafikskyddets verkställande direktör Pasi Anteroinen är orolig för en utveckling där vuxna ignorerar hastighetsbegränsningarna och ökar otryggheten i trafiken – även utan att tänka på det.
”Även om det inte sker någon olycka kan fortkörningar som känns små för föraren öka känslan av otrygghet i trafiken för de som är utanför bilen. Detta framhävs särskilt i fråga om skolelever. Ur barnets synvinkel kan bilarnas hastighet, accelerationer eller plötsliga inbromsningar få skolvägen att kännas skrämmande”, summerar Anteroinen.
Att gå eller cykla till skolan är ett sätt att öka motionen och den fysiska aktiviteten för barnet – och svara på utmaningarna med att inte röra på sig. Hur säkerheten upplevs påverkar ändå direkt hur man väljer att röra sig i vardagen.
”Vill barnet ta sig till skolan på egen hand, eller ber barnet om bilskjuts för att skolvägen känns skrämmande på grund av vuxna fartdårar? En förälder kan också ge skjuts onödigt lätt om hen oroar sig för hastigheten hos de andra bilisterna”, belyser Anteroinen och fortsätter.
”I regel är skolresorna i Finland mycket trygga och barnens situation med tanke på att röra sig självständigt är i internationell jämförelse god. Detta är något som vi måste värna om och stödja på alla tänkbara sätt. En skolväg som är och känns trygg är ett värde som vi som samhälle måste hålla fast vid.”
Titta på en video som åskådliggör körhastighetens betydelse för kollisionshastigheten.
*Hastigheterna mättes i Helsingfors, Jyväskylä, Uleåborg, Rovaniemi och Åbo i maj 2023. Sammanlagt uppmättes hastigheten av 4159 bilister. Som mätningsplats användes ett övergångsställe i närheten av en skola, där hastighetsbegränsningen var 30 km/h. Övergångsställena var inte upphöjda och vägen hade inga farthinder.
