Många kör trots försämrad körhälsa
Nästan var femte person som fyllt 65 år känner till någon som kör trots att körhälsan sannolikt inte räcker till för att köra säkert. I Trafikskyddets enkät anser nästan alla att det är bra att läkaren tar ställning till körhälsan i samband med att körkortet förnyas samt tar upp sjukdomens eller läkemedlens inverkan på trafiksäkerheten.
I Trafikskyddets enkät* för personer som fyllt 65 år berättade nästan var femte respondent att hen känner åtminstone en person som kör trots att körhälsan sannolikt inte räcker till för att köra säkert.
”Man tänker inte alltid på de dolda riskerna i den egna körningen. Som förare måste man dock komma ihåg förarens ansvar. Om hälsan inte räcker till för säker körning ska man hålla sig borta från ratten. På så sätt förebygger man också eventuella skador på en själv och andra”, betonar Trafikskyddets planerare Mia Nyholm och påminner om att körhälsan gäller förare i alla åldrar, inte bara äldre personer.
Om en närståendes körhälsa oroar dig, ingrip
En enskild sjukdom innebär inte nödvändigtvis att man slutar köra. Särskilt efter ett sjukdomsanfall ska körningen ofta avslutas omedelbart under återhämtningen. Sjukdomar av demenssjukdomstyp framskrider ofta långsamt och försämrar i något skede även körförmågan.
”Vid sjukdomar som framskrider långsammare märker föraren inte nödvändigtvis själv ens betydande förändringar i körförmågan. Ofta sker det inga förändringar i körskickligheten, utan förmågan att köra säkert i olika situationer försämras. De närstående kan lättare identifiera förändringar i körförmågan och då är det skäl att föra saken på tal”, betonar Nyholm.
I Trafikskyddets enkät anser nästan nio av tio 65 år fyllda att man måste säga till om man misstänker att en närståendes körhälsa är otillräcklig.
Behandling av sjukdomen stöder ofta körhälsan – det lönar sig inte att skjuta upp läkarbesök
Var tionde som svarade på Trafikskyddets enkät förstår dem som kör bil trots att de har varit tvungna att avstå från sitt körkort av hälsoskäl. En tredjedel förstår om de inte berättar för läkaren om hälsoproblemen av rädsla för att förlora körkortet.
”Människor har också många orsaker och behov av att använda bil i pensionsåldern. Särskilt i glesbygden och långt borta från tjänsterna stöder sig invånarna ofta på sin egen bil. För många är tröskeln för att ingripa i körningen förståeligt hög. I våra tidigare enkäter har tröskelns höjd motiverats bland annat med rädsla för den andras reaktion. Man har också oroat sig för personens möjligheter att röra sig”, konstaterar Nyholm.
Nästan alla som svarade på enkäten anser att det är bra att läkaren tar upp sjukdomens eller läkemedlens inverkan på trafiksäkerheten. Fler än nio av tio ansåg det också bra att läkaren tar ställning till körhälsan när körkortet förnyas.
”När hälsoproblem uppstår lönar det sig inte att skjuta upp läkarbesök på grund av rädsla för att förlora körrätten. Behandling av sjukdomen stöder ofta också körhälsan”, påminner Nyholm.
”På Trafikskyddets webbplats kan man också bekanta sig med checklistan som ger en uppfattning om huruvida det finns skäl att uppsöka en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården. Listan kan också användas som stöd för diskussionerna”, tipsar Nyholm.
*Trafikskyddet utredde genom en enkät augusti–oktober 2023 äldre personers tankar om och erfarenheter av trafiken och att röra sig i trafiken. Enkäten som genomfördes av Suomen Kyselytutkimus Oy besvarades av sammanlagt 1 100 personer som fyllt 65 år. Informationen samlades in både som telefonintervjuer och med en elektronisk enkät.
