Var fjärde är bekymrad över sin närståendes körhälsa

Trafikskyddet frågade i slutet av förra året om finländarnas tankar gällande körhälsan. Av svaren framkom att 26 procent upplever oro över en närståendes körhälsa eller körförmåga. 12 procent av svaren visade oro över sin egen körhälsa. Många upplevde det svårt att föra saken på tal med en närstående.

”Enkäten visar tydligt att körhälsan är en het potatis i många finländska hem. I synnerhet i områden där det inte finns fungerande kollektivtrafik och där avstånden är långa, är en egen bil för många ett redskap som behövs för att röra sig självständigt och att klara vardagen. Det material som nu har skapats strävar efter att underlätta diskussionen om körning och körhälsa, och överlag att gestalta hur man kan köra säkert”, berättar Mia Koski, planerare för Trafikskyddet.

”Målet är att hitta möjligheter till att stöda åldringars körning så länge det är säkert. Då körning inte längre är säker för dig själv eller andra, ska den avslutas. Materialet hjälper oss att fundera på alternativ till bilkörning”, säger Koski.

God vård av grundsjukdomar stöder körförmågan

Frågor kring körhälsan berör inte endast äldre personer eftersom många finländare har en grundsjukdom. I Finland finns det till exempel cirka 450 000 diagnostiserade diabetiker som får vård och antalet minnessjuka ökar.

”En god vård av diabetes stöder också körhälsan. Om insulinet eller medicineringen för diabetiker ger ökad risk för lågt blodsocker, är det bra att kontrollera blodsockret före körning. Man måste vara beredd på lågt blodsocker. Det kan man göra genom att i handskfacket förvara kolhydrater som snabbt absorberas, såsom sockerbitar, russin eller glukospastiller. Högt blodsocker påverkar också körhälsan och fördröjer till exempel reaktionstiden. Om blodsockerbalansen inte håller sig till egna riktvärden lönar det sig att med tanke på körhälsan kontakta den egna vårdenheten”, föreslår Diabetesförbundets utvecklingschef Sari Koski.

”Allmänt finns inga problem att köra bil vid begynnande minnessjukdom. Det är viktigt att känna igen minnessjukdomen i tid och att få rätt vård i rätt tid. Det lönar sig inte att fördröja läkarbesöket för att man är rädd för att förlora körrätten. Behandling av sjukdomen stöder ofta också körhälsan”, fortsätter Minnes- förbundets rådgivningskoordinator Mailis Heiskanen.

Att ingripa är att bry sig om

Det är viktigt för varje förare att följa med egen körkondition och -hälsa. Man måste hålla sig borta från trafiken när man är sjuk. Föraren märker inte alltid själv förändringar i körhälsan. Bilen kan även upplevas som det enda sättet att åka till vårdcentralen.

”Här bör man ha förnuftet med sig. Om man känner sig dålig eller det trycker över bröstet ska man absolut inte köra själv, även om destinationen är en vårdcentral eller ett sjukhus. Var och en måste ingripa om man ser att en närstående försöker sätta sig bakom ratten när hen mår dåligt eller är sjuk. Då erbjuder man sig själv som förare eller ringer en taxi. I en nödsituation måste man ringa 112 och tillkalla ambulans”, efterlyser Hjärtförbundets hälsodirektör Marjaana Lahti-Koski.

Webbmaterial för närstående

• vägleder och uppmuntrar till att föra körkonditionen och/eller -hälsan på tal
• Hjälper till att identifiera tecken som tyder på avtagande körkondition och/eller körhälsa
• erbjuder idéer för säker körning medan körhälsan fortfarande är tillräcklig
• hjälper dig att fundera på hur du ska förflytta dig då du har slutat köra bil
• vägleder till experthjälp samt kamratstöd och -erfarenheter

Bekanta dig med körhälsomaterialet (på Finska)

Mer information

planerare Mia Koski, Trafikskyddet, tfn 020 7282 342

hälsodirektör Marjaana Lahti-Koski, Finlands Hjärtförbund, tfn 050359 1211

rådgivningskoordinator Mailis Heiskanen, Minnesförbundet, tfn 050571 3551

utvecklingschef Sari Koski, Diabetesförbundet, tfn 050 3106600

*Trafikskyddets enkätundersökning genomfördes av Kantar TNS OY på uppdrag av Trafikskyddet i december 2020. Sammanlagt 1 017 personer, av vilka 819 var bilister, besvarade den.