Gå till innehållet
Hirvivaaran merkki on syytä ottaa vakavasti ja ajaa erityisen tarkkaavaisesti.

Djurolyckor

De flesta hjortolyckorna inträffar under årets sista månader, särskilt i november. Risken för att krocka med en älg eller ett annat hjortdjur är stor i de områden där viltstängslen börjar och slutar. Risken för att skadas i en älgkrock ökar kraftigt när körhastigheten ökar.

Älgar och hjortdjur

I Finland inträffar varje år över ett tusen älgkrockar (1 321 år 2012). Olyckorna inträffar över hela landet, men de flesta inträffar på livligt trafikerade huvudvägar med två fält, medan norra Lappland har det minsta antalet. Antalet älgolyckor har emellertid minskat från rekordåret 2001, när det inträffade 3 048 älgolyckor. Det minskade antalet olyckor beror främst på att djurbeståndet har minskats under de senaste åren.

En störande faktor såsom ett synhinder, mötande trafik, dåliga väderförhållanden eller att förarens tankar riktas till någon annan verksamhet som gör det svårare att upptäcka älgen är ofta en bidragande orsak till älgkrockar.

Nästan två tredjedelar av hjortdjursolyckor inträffar vid skymning eller mörker

Risken för att krocka med en älg eller ett annat hjortdjur är stor i de områden där viltstängslen börjar och slutar. Tidsmässigt inträffar älgolyckor till de närmaste timmarna före och efter solnedgången. Då är det bra att föraren sänker körhastigheten. En sänkning av körhastigheten ger mer tid att reagera på plötsliga situationer och gör även att skadorna blir lindrigare vid en eventuell kollision.

Den höga olycksrisken i skymningen kan förklaras av bland annat att:

  • Sikten till vägmiljön är uppenbarligen sämst vid skymning.
  • lgarna är aktivast vid solnedgången.
  • Älgarna flyttar sig till nattens födoområde.
  • Älgarna vågar gå över vägen i skyddet av skymningen.
  • Ljuset, dygnsrytmen och tiden på dygnet eventuellt påverkar förarens pigghet

De flesta hjortolyckorna inträffar under årets sista månader, särskilt i november.

Risken för att skadas i en älgkrock ökar kraftigt när körhastigheten ökar.

För att undvika en olycka:

  • Sänk hastigheten i områden för älgfara så att du får mer handlingsutrymme.
  • Använd helljusen så mycket som möjligt.
  • Observera sidorna av vägen, särskilt på ställen där träd eller buskar växer nära vägen.
  • Om ett djur springer ut på vägen, försök väja bakom djuret.

Handling vid en olyckssituation:

  • Varna den övriga trafiken och för ut varningstriangeln.
  • Hjälp och larma om hjälp om någon har skadats i olyckan (nödnummer 112).
  • Meddela alltid polisen (112).

Renar

När du rör dig i ett renskötselområde ska du alltid vara beredd på att det kan finnas renar på vägen. Renarna rör sig mest i juli–augusti och i november–januari.

Att undvika en renkrock:

  • Reservera tid för resan.
  • Kör i en hastighet där du har kontroll över bilen även i överraskande situationer.
  • Var särskilt försiktig i kurvor och svackor. 
  • Observera vägkanterna. På vintern kan du se att renarna är i rörelse av spåren i snön.
  • Om du ser en ren ska du vara förberedd på att det finns fler renar nära, eftersom renen är ett flockdjur.
  • Använd helljusen redan i skymningen. Renens ögon glänser långt bort i helljusens ljuskägla.

Så här handlar du vid en renolycka:

  • Varna den övriga trafiken och för ut varningstriangeln.
  • Hjälp och larma om hjälp om någon har skadats i olyckan (nödnummer 112).
  • För djurkroppen till vägrenen och märk ut platsen på ett synligt sätt för renbeteslagets värderingsman. Ta inte djurkroppen med dig.

Skadeersättning vid renolyckor:

  • Trafikförsäkringen ersätter de personskador som uppkommit vid renolyckor.
  • De skador som orsakats det egna fordonet vid kollisionen ersätts av den frivilliga fordonsförsäkringens älgskadeförsäkring. Ersättningarna påverkar inte bonusnivåerna.
  • Älgskadeförsäkringen ersätter inte skador som uppkommit vid väjning.
  • Renägaren får ersättning via sitt renbeteslag.

Andra djur

Enligt vägtrafiklagen ska förare av fordon iaktta nödig försiktighet och använda tillräckligt låg hastighet då han närmar sig häst, boskap eller motsvarande husdjur på vägen. Djur som drivs på väg ska ledas i bindsle eller vallas så att de inte utgör fara eller oskälig olägenhet för trafiken.

Även små djur springer då och då över vägen. Kolla backspegeln innan du bromsar för att undvika påkörning bakifrån. Det är bra att undvika plötsliga omkörningsrörelser för att väja för ett litet djur. Till följd av dessa kan bilen hamna i diket eller i körfältet för mötande trafik, och då uppstår en risk för en större olycka. En bilförare som lämnar det egna körfältet är alltid skyldig till en eventuell trafikolycka.
Det bästa vore om man kunde bedöma den mötande trafiken före handlingen, men oftast utvecklas situationerna snabbt. Alla bil- och motorcykelförare kan på förhand tänka på eventuella farliga situationer och handlingen vid dessa.

Om du kör över ett djur har du en etisk skyldighet att se efter hur det gick, givetvis med beaktande av den övriga trafiken. Ett djur som skadats svårt måste avlivas. Du kan även meddela saken till polisen om du inte själv kan avliva djuret. Polisen sköter om saken för bilförarens räkning.