Alkohol och trafik

Alkoholens inverkan på körskicket

Gränsen för rattfylleri avgör inte om föraren är säker eller otrygg. Alkoholens effekter börjar redan efter den första drycken. Även om promillegränsen inte överskrids kan det vara farligt att köra.

Följande dag kan mätaren redan visa noll promille, men körförmågan kan försämras av en för kort nattsömn. Man ska förhålla sig på samma sätt till bakfylla som till alkohol: om man känner sig svag lämnas bilen på parkeringen även dagen efter festen.

Rattfylleri

Gränsen för rattfylleri överskrids när alkoholhalten i blodet är minst 0,5 promille. Rattfylleri med motordrivet fordon definieras som ett brott oberoende av om personen gör sig skyldig till det i terräng, på is, på en väg eller var som helst.

Den som kör en cykel eller något annat motorlöst fordon i berusat tillstånd kan för dömas för trafikfylleri med ett motorlöst fordon.

Att överlämna ett fordon till en berusad förare är också en straffbar gärning.

Redan en liten alkoholhalt i blodet försämrar körförmågan och ökar sannolikheten för att råka ut för en olycka. När alkoholhalten i blodet överstiger 0,5 promille ökar olycksrisken kraftigt och när gränsen på 1,6 promille överskrids har sannolikheten för att föraren råkar ut för en olycka redan blivit 40 gånger större än för en nykter förare.

Rattfylleri blir dyrt

En rattfyllerist som gjort sig skyldig till en trafikskada är själv ekonomiskt ansvarig för skador som orsakats både sig själv, passagerarna och andra utomstående. Hen kan också förlora sin rätt till trafik- och bilförsäkringsersättningar.

Vid grovt rattfylleri förlorar också passageraren sina försäkringsförmåner.

Cirka 10 procent av rattfylleristerna är unga förare

Särskilt unga förare löper större olycksrisk än andra, även om alkoholkonsumtionen är liten. Alkohol har störst inverkan på de förarfärdigheter som ännu inte automatiserats i och med körerfarenhet. 

Cirka 10 procent av rattfylleristerna är i åldern 18–24 år. En tredjedel av förarna i rattfylleriolyckor med personskada är unga.

Över 60 procent av rattfylleristerna är storkonsumenter av alkohol, medan en tredjedel har missbruksproblem som klassificeras som sjukdom.

Föraren av ett motordrivet fordon gör sig skyldig till rattfylleri om

1. alkoholhalten i blodet är minst 0,5 promille under eller efter körning, eller minst 0,22 milligram alkohol per liter utandningsluft.
2. föraren har använt narkotika så att det i hens blod under eller efter körning finns en aktiv substans i narkotikan eller dess ämnesomsättningsprodukt (med undantag av det läkemedelspreparat som föraren har rätt att använda).
3. föraren har använt något annat rusmedel än alkohol eller ett sådant rusmedel och alkohol så att hens förmåga till de prestationer som uppgiften kräver är nedsatt.

Rattfylleri klassificeras som grovt om

• alkoholhalten i gärningsmannens blod minst 1,2 promille eller har minst 0,53 milligram alkohol per liter utandningsluft.
• gärningsmannens förmåga till de prestationer som uppdraget kräver är avsevärt nedsatt.
• gärningsmannen har intagit annat rusmedel än alkohol eller intagit sådant rusmedel och alkohol så att hens förmåga till de prestationer som uppgiften kräver är avsevärt nedsatt och förhållandena är sådana att brottet är ägnat att äventyra någon annans säkerhet.

Bekämpning av rattfylleri

Det viktigaste sättet för att bekämpa rattfylleri är att rattfylleristen åker fast. Varje år låter polisen göra blåstest på 1,2–1,8 miljoner förare. Cirka 20 000 rattfyllerister åker fast. En betydande del av rattfylleristerna åker ändå fast på grund av körsättet, trafikskador och trafikförseelser.

Att påverka det allmänna attitydklimatet och hålla kampanjer har en viktig förebyggande betydelse för rattfylleri och med dem har man uppnått en positiv attitydförändring särskilt bland unga.

Alkoholförbränning

Alkohol försvinner ur kroppen genom att förbrännas. Levern förbränner cirka ett gram ren alkohol i timmen per tio kilo kroppsvikt. Kroppens alkoholhalt beror på personens vikt. Hos kvinnor höjer en portion alkohol kroppens alkoholhalt i genomsnitt mer än hos män på grund av den mindre mängden vätska i kroppen.

En alkoholportion (t.ex. en flaska mellanöl, 12 cl vin eller 4 cl sprit) innehåller 12–14 gram alkohol. Det tar cirka två timmar att bränna en alkoholportion i kroppen.

Även baksmälla sänker körförmågan på många sätt. Dagen efter förtäringen av alkohol bör föraren vara uppmärksam på sin egen körförmåga. Känslan av berusning kan ha försvunnit, men alkohol finns fortfarande i blodet.

Alkoholräknare: granska alkoholförbränningen med THL:s alkoholräknare. (Öppnas i ett nytt fönster)

Alkolås

Alkolås är en startspärr som installeras i fordonet och vars funktion baserar sig på alkometern. Innan fordonet startas ska föraren blåsa i en anordning som mäter alkoholhalten i förarens utandningsluft.

Alkolås är ett effektivt sätt att förebygga rattfylleri och kan också användas frivilligt i såväl företags som privatpersoners fordon.

Alkolåsets funktion grundar sig på alkometern

Alkolåset aktiveras när fordonets tändning slås på. Efter en kort uppvärmningstid ber anordningen föraren lämna ett utandningsprov. Efter godkänd avläsning tillåter anordningen att fordonet startas. I de flesta apparater är startspärren 0,1 milligram alkohol per liter utandningsluft. Detta motsvarar en alkoholhalt på cirka 0,2 promille i blodet.

Enheten guidar sin användare genom händelsens olika faser och händelserna lagras i styrenheten. Logguppgifterna kan vid behov granskas i samband med vård.

Alkolås kan frivilligt monteras på nästan alla motordrivna fordon, till exempel bilar, traktorer, motorcyklar eller terränghjulingar. Ett fordon med alkolås behöver inte besiktigas för förändringar i frivilligt bruk.

En person som gjort sig skyldig till rattfylleri kan i stället för absolut körförbud begära övervakad körrätt med ett fordon med alkolås.

Det är friare att använda alkolås och ställa in önskade egenskaper i frivilligt bruk än vid övervakad körrätt. I allmänhet blåser man i alkolåset endast när man ska åka i väg. Som standard kan man till exempel ställa att

• alkolåset inte kräver utandningsprov i samband med start när fordonet har stått stilla mindre än en timme eller 
• sporadiskt kräver utandningsprov några gånger per dag. Detta lämpar sig för företagsbruk där flera förare kör samma fordon under dagen.

Var kan man skaffa ett alkolås

Man kan höra sig för om alkolås hos tillverkarens representanter. Alkolåset installeras i en installationsaffär som ingått avtal med enhetstillverkaren. Information om platser där alkolås monteras finns också på Transport- och kommunikationsverkets webbplats (Öppnas i ett nytt fönster). Alkolåset kräver kalibreringsservice med 6 månaders eller ett års mellanrum beroende på kalibreringsmodellen.

Övervakad körrätt

En person som gjort sig skyldig till rattfylleri eller grovt rattfylleri kan återfå sin körrätt genom att sätta ett alkolås i sitt fordon och förbinda sig till andra villkor för övervakad körrätt. Beviljandet av övervakad körrätt påverkar inte straffet för rattfylleri.

Vid övervakad körrätt kan alkolåset begära sporadiska utandningsprov när som helst under körningen. Ett utandningsresultat som getts under körningen och som överskrider gränsen gör inte att fordonet stannar, men i stället aktiveras dess varningsblinkers och larmsirenen, och väcker uppmärksamhet och förhindrar på så sätt fortsatt körning. Samtidigt finns information om vad som hänt kvar i fordonets logg, vilket kan förlänga det övervakade körrättens giltighet eller helt förneka det.

Övervakad körrätt kan beviljas personer som är varaktigt bosatta i Finland, som har gjort sig skyldiga till rattfylleri på grund av alkoholkonsumtion och som inte har körförbud av någon annan orsak. Övervakad körrätt kan begäras av polisen som undersöker rattfylleri eller av domstolen i samband med behandlingen av rattfyllerimålet. Alkolås kan medföra övervakad körrätt för personbil, buss, paketbil, lastbil eller traktor. Fordonet ska ändringsbesiktigas i samband med montering eller fråntagande av alkolås som används för övervakad körrätt. 

Den övervakade ska besöka en läkare eller någon annan yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården för att diskutera användningen av rusmedel, deras inverkan på hälsan och vårdmöjligheterna. Den övervakade ska begära ett intyg över besöket av vilket syftet med besöket framgår. Intyget skickas till polisen.